Fredag 4/2 2011 (England del 2)

Först vaknade jag runt 6 men vi hade ett alarm satt på klockan 8 så jag somnade om. Vaknade dock igen vid 7 och kunde inte somna om så jag chillade tills dom andra vaknade. Anette fick för sig att gå och titta ut genom fönstret och då stod den där bussen där ute igen och vi började skämta om att WTK kanske var där. Då kom plötsligt ett band på fyra pers ut och på deras typ instrumentfodral stod det VERSA med feta bokstäver. Det var alltså Versa Emerge som var WTK's förband. Vi började stressa som satan för att komma ner till frukosten men där var ingen när vi kom ner. Det var inte en okej chock efter gårdagens telefonsamtal kan jag säga. När vi satt där och pratade vid frukosten om att träffa dom sa Johanna typ: ”Kan man inte bara se dom här nu så man vet att dom är här så man kan mentalt förbereda sig, typ spy och så?” Vi dog lite ja. Efter frukosten gick vi tillbaks till affären och köpte lite alkohol och det kändes liiite awesome att få köpa starköl utan att ens visa leg, höhö.

Resten av förmiddagen spenderade vi med att skriva på flaggan, jag fuckade upp Johannas twitternamn hahahaha, förlåt! Sen käkade vi lite mer Pot Noodles, duschade och gjorde oss i ordning. Anette lyckades spilla ut hela sin sminkväska i sängen och en ögonskugga öppnade sig så det blev brunt kladd över hela alltet. Hon började tvätta lakanet och så skojade vi om att hon hade bajsat i sängen, så vi fick ett sånt sjukt hysteriskt skrattanfall när vi typ iscensatte hur det skulle se ut om man gick ner till receptionen och typ: ”Excuse me, I pooped in the bed.” HAHA! Runt halv två gick vi ner för att få en taxi, då börjar killen i receptionen prata med oss om konserten, för vi hade berättat för honom att det var därför vi var i Oxford. Han ba: “you know the concert you're going to?” Vi: “yeaaah.” Han: ”yeah the band stayed here, they checked out this morning. I can't believe you missed them, they walked around down here a lot.” Ungefär då hamnade han på min blacklist! Kunde nitat jäveln som inte berätta för oss när han visste att vi åkt från fucking Sverige. Han sa det själv sen att han borde kanske berättat för oss, eller åtminstone berättat för bandet att vi var där. Då störde vi oss i alla fall sönder på det, liksom tänk om jag bara tittat ut någon av dom andra gångerna jag vaknade? Då hade jag sett dom gå på bussen, arrrgh! Eller om vi bara hade gått runt lite på hotellet på kvällen, kommit LITE senare från affären…. SÅN JÄVLA OTUR!!

I alla fall, nästa störmoment var att vi inte kunde hämta ut våra biljetter tidigare som vi trodde så eftersom vi hade VIP åkte vi in tidigt helt i onödan... Vi skulle ju inte köa liksom. Vi bestämde oss för att sätta oss på ett fik och fördriva lite tid, så det blev Costa Coffee som låg längs vägen. När jag fått min efterlängtade latte hann jag seriöst ta två klunkar innan Johanna säger: ”omg, är inte det där Danny?” Vi tittar ut och jomenvisst är det WTK-trummisen som går på andra sidan gatan. Vi lämnar såklart vårt kaffe och rusar ut. Johanna ropar på honom och efter att nästan ha blivit dödade av en massa bilar kommer vi fram till honom och typ det första han säger är: ”High five! I know it's weird but I just love high fives!” Sen börjar vi snacka om att vi är från Sverige och han typ freakar lite och lite till när vi snackar om hotellet, och så berättade han om hur receptionistkillen var när han träffade bandet hahaha. Sen blev han trött på att stå i ett hörn så han tyckte vi skulle gå till arenan så då gjorde vi det. Jag höll på att säga till Anette: ”this isn’t happening!” Sen kom jag på att det är engelska så jag fick säga det på svenska istället haha. En jävla massa avundsjuka blickar fick vi också när vi kom gående med Danny. Seriöst, världens sötaste människa! Jag blev nog lite kär tror jag. När vi berättade att vi hade meet&greet sa han typ att då måste vi ju spela värsta överraskade när vi ses sen och typ låtsas som att han inte vet att vi är från Sverige och sånt, hahaha jävla sär!

Sen var han tvungen att gå, så vi stannade vid en av ingångarna och flummade lite, sen kom plötsligt Hunter förbi. Han skulle gå in så vi hann bara säga: ”Hunter!” Då svarade han: ”Howdy!” Med en lite cp-vinkning och FY SATAN I HELVETET SÅ JÄVLA SNYGG DEN MÄNNISKAN ÄR!!!! Alltså… Danny var jävligt snygg också men Hunter…. Woho! Det var max tio pers som köade och dom stod vid dom stora dörrarna, så vi stod vid en annan mindre dörr som var närmre turnébussen. Efter en liten stund kom Hunter tillbaka, så då hann vi säga till honom att vi åkt från Sverige, hans ögon blev typ stora som golfbollar och ba: ”NO WAAAY! Hold on I’ll be back!” Så skulle han in i bussen och så kom han ut igen för att hämta kläder i hans väska. Då stod vi och studerade hans fina bakdel en stund. Efter en vända till in i bussen kom han sen tillbaka till oss och ba: ”See I told you I’d come back.” Helt söt. Så pratade vi med honom en stund om väder (HUR SVENSKT ÄR INTE DET??? HAHA) och att han är hälften svensk och hälften dansk och ja gud, vad sa vi mer? Johanna gav honom en kam för vi hade sett hans tweet om att han behövde en kam, haha, och han började snacka om att han behövde det för hans hår var så fettigt och blabla, fräscht liksom. Vi pratade i säkert tio minuter, en kvart i alla fall. Sen innan han skulle gå sa vi något mer om twitter, så sa han till Johanna. ”THAT’s where I’ve seen you! I thought I knew you from somewhere but I didn’t know where. I’m sorry I didn’t recognize you!” Johanna fattade typ inte vad han sagt så när han hade gått in sa vi till henne att hon fick freaka. Hon var helt lost och typ: ”ehhh…. Jaaa….” Sen när vi sagt igen klart och tydligt till henne att han hade känt igen henne så typ gick hon bort några minuter och tog några djupa andetag innan hon kom tillbaks. Bara några minuter senare kom Travis ut ur bussen och vi hade inte ens pratat med honom än, ändå kom han direkt fram till oss med utsträckta armar och typ: ”SWEEEEEDEN!” och kramade oss jättemysigt! Så Hunter måste ha berättat att han hade träffat oss, haha. Anette hade gjort hela bandet i fatbooth på iphonen så hon visade det för Travis, han dog lite och typ: ”yeaah that’s me in my old days!” Han hade dock inte tid att prata direkt så han gick sen och så stod vi kvar och försökte vara normala. Drew gick också förbi men vi pratade inte med honom, han är så blyg så det kändes typ konstigt att ropa på honom, haha.

Resten av eftermiddagen stod vi mest ute och höll på att frysa ihjäl, pratade med lite engelskt folk som också väntade på att få komma in och runt halv sex kanske fick vi äääntligen komma in i det rummet där det skulle vara meet&greet. Vi stod med vår fina Sverigeflagga och jag hade inget att få signerat eftersom att jag inte hade köpt skivan (den finns inte i Sverige och Johanna tog den sista på HMV i Oxford, grrr) så vi tog varsin tjugolapp att få autografer på, haha. Efter lite väntan kom i alla fall killarna ut igen med deras översnygga manager Scott och typ i kör när vi gick mot dom skriker dom allihopa: ”SWEEEEEEEDEN!!!!” och Travis ba: ”Let’s start with a group hug!” så vi stod där i värsta mysiga gruppkramen med dom och Travis sa att han älskar Sverige och svenska tjejer och lite sånt, och så försökte dom göra värsta svenska uttalet, haha. Danny började fjanta sig och typ ”Really? You guys are from SWEDEN? WOOOW I DIDN’T KNOOW!” Hahaha, sen gick Johanna och Anette till Travis och Hunter och jag gick till Danny och Drew, så sa Danny till mig: ”Soooo…. You guys ever stayed at the Holiday Inn?” och typ himlade med ögonen och så pratade vi lite om att han är skyldig mig en kaffe eftersom jag var tvungen att springa från den för att träffa honom, så det var han med på. Han typ ba: ”You just left it? You should’ve taken it to go!” jag ba: “NEHEE YOU DON’T SAAY!” Ja och när jag skulle berätta allt det för honom, så började jag prata värsta svengelskan och kom på mig själv med att säga: ”Och we ba” som om jag på svenska hade sagt ”och vi ba” som när jag berättar något. Så började jag typ skratta för jag insåg hur dumt det lät och han fattade ingenting. Så började han och Drew skoja om Selma Lagerlöfs stora hatt på tjugan och efter ett tag tittar Danny på mig och typ: ”oupps…” för då kom han på att jag faktiskt förstår vad han säger, hahaha. SÅ JÄVLA UNDERBAR MÄNNISKA! Efter det blev han lätt min favorit, hahahaha! Sen började Scott tjura om att vi skulle ta bild så vi tog en stor fet gruppbild och sen fick vi gå till sidan tyvärr.

Vi stod där och snackade och kollade på när dom andra träffade killarna, sen innan dom skulle gå slängde Anette sin mössa till Travis med ett litet secret message i, hehe. Efteråt fick vi från meet&greetet gå in till scenen och vi fick platser längst fram, fast lite till sidan. Jag minns inte exakt när det började men det första bandet I see stars var… kassa. Det enda roliga var deras syntare/skrikhals, som headbangade så man trodde skallen skulle gå av på honom. Sen efter lite ombyggnad var det All Forgotten, med utan tvekan vääärldens snyggaste kille! Seriöst, har aldrig sett en så snygg människa i hela mitt liv. Dom var rätt bra också! Det förgyllde verkligen dagen lite. Efter dom var det i alla fall VersaEmerge. Dom ska påminna lite om Paramore, och visst gör dom det, om man hör vad tjejen sjunger. Det gjorde man knappt med det kassa ljudet som det var där! Men dom var också helt klart bra. Det bästa kom såklart till sist. WE THE KIIIIIIIIINGS!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Seriöst, det var den absolut bästa konserten jag någonsin varit på! Dom öppnade med Skyway Avenue vilket gjorde hela konserten för mig innan den knappt börjat. Dom körde också Promise the stars, She takes me high, Heaven can wait, All again for you (akustisk med väärsta långa försnacket haha), We’ll be a dream (också akustisk med det roligaste försnacket nånsin!), Secret valentine, Check yes juliet, Rain falls down, The middle, What you do to me och Stay young. Som sagt, det var det bästa jag någonsin varit med om. Går inte ens att försöka förklara det. Får lägga upp dom filmerna jag har sen…

Efter konserten gick vi i alla fall till merchen och köpte varsin tröja och varsitt armband. Dom sålde ju inte skivorna där heller dom jävla ljushuvena! Suck! Jaja vi gick i alla fall ut och fick lite luft. Vi träffade på dom andra banden, så vi tog kort med snyggingen från All forgotten, Anette och Johanna tog också kort med trummisen i Versa som vi hade träffat på Subway innan på dagen utan att veta att han spelade i ett band hahaha. Anette såg också sin älskade drummis men tog inget kort med honom, hahaha. Efter ett tag kom Hunter ut och gick direkt fram till oss och började prata med oss. Stod och snacka med honom ett tag och tog enskilt kort med honom. Han bjöd med oss ut på kvällen sen så vi hade tänkt dra ut, men sen slutade det med att bara Travis gick ut så då sket vi i det. Johanna gjorde för övrigt en Emma och började snacka svengelska med honom. ”han ba…” hahaha! När vi senare  stod och kramades för att hålla värmen kom Travis ut och hoppade in i kramen, han skulle sen bara gå och lämna sin jacka men när han skulle gå tillbaka till oss blev han stoppad av folk hela tiden så han kom aldrig tillbaks till oss, fast att han försökte gå ifrån dom andra flera gånger. Efter en jääävla lång tid när Travis hunnit gå förbi igen kom ÄNTLIGEN Danny ut! Vi stod och flummade ett tag, snackade sarkasm och Ikea, merchidéer och allt möjligt innan han gick in. Han skulle också komma tillbaka men gjorde han det? Neeejdå. DumDanny.


Här är våra bilder med snygggggggot! :D


Jag och Hunter! :D


Jag och Danny! :D <3


Jag och Travis :)

I alla fall så gick vi till Subway och köpte en macka till att ta med till hotellet och sen tog det typ år innan vi fick en jävla taxi tillbaka till hotellet. Klockan var hur mycket som helst. Vi snackade igenom allt och kollade igenom bilder och åt och sen sov vi allihop så fruktansvärt gott så det finns inte. Det här är en relativt kort version om dagen för den var så jävla obeskrivlig att även om jag hade skrivit tio gånger mer hade det aldrig gått att förklara hur det var!!!! VÄRLDENS BÄSTA DAG!!!


Kommentarer
Postat av: Jossan

Hihi snacka om upplevelse! Han Hunter var faktiskt ganska så söt :)

2011-02-10 @ 11:35:30

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0