Tagga nyår!!

Jag taggar satan medan jag gör mig i ordning (jag GLITTRAR!!) medan Amanda och Mathias chillar hos mig :)


Dag 30 - Den största händelsen under 2010

Hmm... Det har hänt så mycket under 2010. Hur ska man kunna välja en händelse som den största? Jag fick jobb till exempel, vilket var underbart! Jag hade en sjukt rolig sommar med sjukt roliga vänner. Jag "slutade" åka på Ola och sånt... Men det största, då måste jag nästan välja min och Solles vänskap. För dom sista 8-9 månaderna vi haft tillsammans sen hon kom hem från England, dom har verkligen förändrat mitt liv. Hade inte vi börjat umgås så mycket där och prata mer och bli så tajta som vi blivit, jag vet helt ärligt inte hur mitt liv hade sett ut nu när det är sista dagen på det här året, om det inte vore för henne. Så den största händelsen under 2010 får bli.... SOLLE! Haha. Jag älskar dig bästa vän <3


Nyårsafton!

Oj, plötsligt blev klockan nyårsafton ju.
I alla fall, idag (igår) så gjorde jag först inget vettigt under dagen, men på eftermiddagen åkte jag och hämta ut mitt paket, som innehöll min nya mobil, woho! Hann hem och lägga den på laddning innan jag skulle åka till stan för att möta upp bästa vän. Vi käkade underbart god pizza på La Finestra Italiana, sen gick vi på bio och såg Narnia! Den var riktigt bra faktiskt :) Jag hade inte direkt några förväntningar på den så jag kunde ju inte gärna bli besviken, haha. När jag kom hem runt tolvslaget skulle jag flytta över sim-kortet till nya mobilen och sådär, tro fan att jag har bråkat med den sen dess. Det var en blinkande ikon som vägrade ge sig och efter lite research upptäckte jag att den blinkade för att sms-minnet på simkortet var fullt. Så idiotiskt. Aja, nu är det bra igen i alla fall så nu får jag väl överväga att sova kanske... Kommer bli en lång dag imorgon! (idag)
Hoppas ni haft ett bra 2010 vänner.
Love.
- E

Dag 29 - Min favoritlåt

ÅH SÅ SVÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅRT!!!!!!!!!!!!!!!
Det finns ju många underbara låtar!! Men just nu, i just denna sekunden, så har jag Håkan Hellströms "Man måste dö några gånger innan man kan leva" på skallen. Den låten har för övrigt varit fast i min skalle i lite över en vecka nu tror jag, så jag väljer den. JUST NU, är det min favvolåt!



Dag 28 – Det här saknar jag

Åh den är lätt! Jag saknar konsertlivet! Jag saknar känslan av att ha något så underbart roligt inplanerat med några av mina bästa vänner. Jag saknar känslan av att sitta på ett tåg eller en buss eller i en bil och tagga satan inför en heldag framför en scen för att köa till Ola eller E.M.D (eller i Tyskland till Jonas Brothers haha). Jag saknar känslan av att springa runt på sightseeing i en okänd stad för att roa sig med sina bästa vänner medan man vet att man senare ska få dela världens roligaste upplevelse med dom.

Även om jag inte känner samma behov eller begär av att åka på dom där resorna och gå på dom där konserterna nuförtiden så betyder inte det att jag inte saknar det. För det gör jag. Det var en underbart rolig tid och det är fortfarande roligt när jag väl är på dom där resorna, men det är inte samma sak som det var förr och det känns inte likadant. Så det är främst den där känslan som jag kände då, det är den känslan jag saknar. Det var en annan sorts förväntan och spänning inför resorna, en annan sorts glädje. DET saknar jag.

 

 

 

Uppdatering!

Bättre sent än aldrig va?
Ja för er som inte förstått det så har list-inläggen varit tidsinställda sen typ julafton, alltså har jag inte suttit vid datorn ordentligt sen dess. Jag får väl berätta lite vad jag har haft för mig då.

juldagen blev jag ju upphämtad av bästa vän (slapp ta bussen) och så begav vi oss till stan och Jens för lite förfest. Festade på där i några timmar och sen blev det Bånken för majoriteten av oss. Dagen jag har väntat på kom, jag kom knappt in på mitt eget leg! Jag har funderat på det ända sen jag färgade håret och när jag sen klippte luggen insåg jag att jag inte är ett dugg lik mig som jag ser ut på mitt körkort, men efter att fått rabbla mina namn och personnummer och sådär kom jag in. Jag frös dock som fasen och jag tror dom märkte min frustration lite där när dom stoppade mig på MITT körkort, haha. Inne på Bånken var det galet med drag! Yellow Mike spelade i hur många timmar som helst och det var så många gamla godingar att vi knappt satt stilla alls. Det var nästan lite galet där ett tag. Efter den underbara livemusiken stannade vi kanske en timme till, sen gick vi alla åt våra håll.

På annandagen tog jag bussen hem på förmiddagen eftersom vi skulle åkt till Ingrid på middag. Men Macke var sjuk och jag mådde inte heller särskilt bra, jag var så satans trött!! (Det berodde dock inte på alkohol för jag drack knappt nånting dagen innan) så vi stannade hemma. Det blev en chill dag med en massa Wii-spelande på kvällen med familjen.

På måndagen sen spelade jag lite mer Wii på förmiddagen innan jag tog ett lite försenat tåg till Malmö stad. Där träffade jag Jenny och efter nån timme kom Martina också, som blivit försenad pga en massa bussar hon också. Vi gick och käkade på China Box och sen knallade vi runt inne på Hansa. Jag hade tänkt skippa utgången på kvällen eftersom jag varit så trött dagen innan och kände att jag ville vila dom närmsta dagarna så jag hade ju inga grejer med mig. På något mysko sätt lyckades i alla fall tjejerna övertala mig, så jag fick köpa en klänning och strumpbyxor, och sen tog jag min premiärrunda på systemet så att vi hade proviant till kvällen. När vi var klara i stan åkte vi hem till Martina och gjorde oss i ordning, käkade risgrynsgröt och sen kom Helena och Louise på förfest.

Det var en sjuuuuukt rolig kväll! Jag är galet glad att jag hängde med. Brukar inte vara så danssugen och sånt så jag brukar vara mycket segare ute, men nu dansade vi järnet och hade verkligen asroligt, fast att musiken sög värre än något annat jag någonsin hört. Vid två begav vi oss dock till Burger King och sen fick vi sno med oss korgarna därifrån för vår skjuts kom lite snabbare än väntat så vi fick käka i bilen, haha. Kriminella vi är. Dagen efter, alltså igår, tog Jennsan och jag tåget hem lite efter ett så jag var i kristianstad runt halv tre. Fick vänta medan Amanda och Josefin käkade sen kunde vi äääntligen ta bussen hem. Sen vetifan vad som hände på kvällen men jag började må sjukt dåligt. Jag har ju som sagt mått lite halvdåligt i flera dagar (typ sen min födelsedag), men jag har gissat att det berott på för mycket julmat, för mycket av allt ni vet. Jag har haft ont i huvudet, varit ovanligt trött och haft ont i magen, och igår var det riktigt för jävligt. Trodde nästan jag skulle spy där ett tag (och det var åter igen INTE baksmälla det var frågan om). Efter lite sömn kändes det lite bättre men det varierar fortfarande jättemycket så ena stunden mår jag bra, nästa mår jag skit...

Idag har jag i alla fall främst spelat Wii. Spelade lite Donkey Kong och sen lite sports resort men sen ville Mathias spela så jag fick väl va snäll och låta honom göra det. Jag väntar främst på att jag ska få ett sms från posten om att paketet jag väntar på har kommit, men det har det inte! Så för att få tiden att gå ska jag nog kolla på lite 2½ men (vi gav pappa andra säsongen i julklapp hihi) så hoppas jag VERKLIGEN det kommer idag! Annars måste det komma imorgon... När jag väl fått det jag beställt ska ni få veta vad det är, hoho ;)

Det här blev en uppsats men det är vad jag haft för mig på senaste. Hoppas ni haft en bra jul och roliga mellandagar kära vänner. Vi hörs lite senare!
Love.
- E

Dag 27 – Min favoritplats

Den är svår! Det finns många platser jag varit på som jag tycker väldigt mycket om, men som det heter: borta bra men hemma bäst. Min favoritplats är förmodligen på Västra Näs där mamma bor. Världens mysigaste lilla sommarställe och det finns nog inget ställe jag hellre skulle vilja åka till för att ta det lugnt och semestra lite på sommaren, fast att jag typ bor där redan. SÅ underbart är det där, haha!


Dag 26 – Mina rädslor

Jag har olika sorters rädslor, precis som alla andra. Mina fobier är främst spindlar och lastbilar. Och så är jag rätt så mörkrädd fortfarande, men inte alls så mycket som när jag var liten. Jag är livrädd för skräckfilmer, thrillers, däckare... ja ni vet grejer som kan vara minsta lilla läskiga i filmer eller böcker. Det behöver inte ens innehålla mord eller såna grejer, bara det är minsta lilla FÖR spännande eller mystiskt så blir jag livrädd och vill inte läsa eller titta mer. (När jag läste DaVinci-koden höll jag seriöst på att skrämma livet ur mig själv, jag kunde knappt läsa den på dagen ens! Jag blev också sjukt rädd för Harry Potter-böckerna första gången jag läste dom, och då kanske ni förstår hur galet rädd jag är för ingenting haha) Jag är också rädd för att bli ensam. Jag spenderade en så stor del av min barndom med falska eller inga vänner att jag är sinnessjukt rädd för att bli sviken, lämnad eller ensam. Sen är jag såklart rädd för att det ska hända mina nära och kära något. Den rädslan har blivit större nu sen Niklas dog och jag faktiskt insåg hur lätt hänt det är att någon försvinner bara sådär. Så ja, jag har en del rädslor.

Dag 25 – En första

Det finns ju många förstor... Men vilken ska man välja?! Hehe, jag kan väl välja min första bästa vän!
Den första jag kommer ihåg är nog Emil. Emil eller Måns är det väl. Det var dom jag lekte mest med innan jag började skolan och det är dom första jag faktiskt minns att jag var bästa vän med. Frågan är bara vem som var min första bästa vän, Emil eller Måns? Sak samma.


Dag 24 – Det här får mig att gråta

Den var lätt. Svaret är: nästan ingenting. Jag kan praktiskt taget inte gråta, det är sjukt svårt att få mig att gråta.
Jag gråter när jag slår mig riktigt hårt såklart och det gör riktigt jävla ont. När det kommer till att gråta p.g.a andra känslor så ska jag känna dom känslorna riiiiiktigt starkt för att jag ska kunna gråta. Ibland när jag pratar med min familj om en del grejer som rör familjen och så, då börjar jag gråta. När jag blir dumpad så kan det ta flera dagar innan jag börjar gråta till exempel, men jag kan gråta över det om jag nu har känslor kvar för killen i fråga då och jag verkligen mår dåligt. Det är väldigt få grejer som verkligen får mig att gråta, och då ska dom känslorna vara extremt överväldigande för att jag faktiskt ska börja gråta över det, meen, det går.


Snabbis!

Hallo!
Nu är jag hos pappa igen, haha! Igår firade vi jul med mormor, morfar, moster Annica, Anders och mamma och det var galet mysigt såklart. Alla blev nöjda med sina julklappar och vi åt oss feta på mormors underbara julmat. Idag har vi bara tagit det lugnt tills vi åkte tillbaks till pappa. Jag ska strax ta bussen till Jens där det är förfest ikväll innan vi drar ut och gör stan osäker! Vi hörs väl imorgon vänner!
Love.
- E

luggen vill självklart inte som jag idag... haha!

Dag 23 – Det här får mig att må bättre

Oj, det är en lite klurig fråga. Det är nämligen väldigt lätt att göra mig glad, men det är inte lika lätt att få mig att MÅ riktigt bra. Först och främst så är det min bästa vän. Sofia vet alltid vad hon ska säga eller göra för att få mig att må bra. Bara hon finns där för mig så mår jag bra liksom. När jag har mått riktigt dåligt har hon hämtat mig eller gjort något för mig så att jag får träffa henne och så mår jag bra igen.

Musik får mig att må bra. Musik är min terapi, jag behöver alltid musik som passar min sinnesstämning för att få ur mig det dåliga och må bra igen. Utan musik mår jag... skit rent ut sagt!

Läppsyl får mig att må bra. Det beror mest på att jag är beroende och att torra läppar stör mig något så in i helskotta, men ändå, det får mig att må bra, haha.

Det finns säkert fler grejer som får mig att må bra men detta är vad jag kommer på just nu, haha.


Julafton!

Hej vänner!
Nu är min födelsedag över och så är det minsann julafton. Kan berätta lit eom gårdagen ändå. Blev först väckt av världens bästa vän med ett telefonsamtal klockan 6 på morgonen där hon spelade Happy Birthday för mig. Så jävla fin den människan är! Notera att hon redan hade grattat mig på natten då både på fb och msn. Sen blev jag väckt några timmar senare igen av min familjs "skönsång". Jag fick ju dock ingen present eftersom den nya sängen redan stod på mitt rum, jag som ville se dom bära upp den för trappan inslagen och allt... Booh!

I alla fall så spenderade jag förmiddagen med att träna och lite såna grejer, sen åt vi jul-"lunch" när Ingrid hade kommit också. Johanna var dessutom helt sjuk i huvudet och köpte New York-tavlan till mig på Eko! GALET! Den är fan dyr för hennes ekonomi menmen. I alla fall så åt vi ju, sen spelade vi lite Geni och roade oss under eftermiddagen innan vi spelade julklappsspelet. Det enda jag inte ville ha var en tomte, tro fan att jag får ett enda paket och så är det en katt med en tomteluva. Jag HATAR katter dessutom, haha. Så det var allmänt fail. Lite senare öppnade vi julklappar och mina bröder fick ett Wii (jag har nog längtat efter det lika mycket som dom, eller mer eftersom att jag visste att dom skulle få det, hahaha) så vi spelade Mario Kart typ hela kvällen vilket var sjukt najs! Ja vi åt ju julbord också såklart.

Jag var dock dödstrött redan vid tio så då gick jag och la mig, Mathias fick sova hos mig också eftersom att Ingrid skulle sova över och sova i hans säng. Jag kan säga direkt att det var längesen jag mådde så bra av att sova i min egen säng! Nu vill jag nästan inte åka till mamma, jag vill sova mer i min stora, underbara, gosiga säng ju, haha.
Ja vi får se hur det är med snön om vi kan ta oss till Västra Näs, annars får vi väl fira dubbel jul här och fira med mormor och morfar och mamma och dom senare...
Nu ska jag dock göra listorna jag inte hann igår!
Vi hörs vänner, god jul!
- E

stressad födelsedagsemma!

Jag hinner inte göra listan! Vet inte när jag hinner göra den igen för vet inte om jag kommer ha internet hos mamma.... Men god jul gott folk! Och grattis till mig! :)

Dag 22 – Det här upprör mig

Hahahahahahaha....... Skojar du med mig? Det som upprör mig... Med mitt underbara temperament så skulle det kunna vara vad som helst. Just nu så är det mina bröder som bråkar om vilken bana dom ska köra i mario kart, det är snön som gör att jag kanske inte kan fira jul med mamma och dom idag, det är såna saker som krig, lögner, svek, falska "vänner" osv. Men ja, i grund och botten så kan praktiskt taget vad som helst uppröra mig. När jag inte får som jag vill är väl den största grejen, för jag hatar att inte få som jag vill.

(Jag la in inlägget på rätt dag ändå även om jag inte gjorde det på rätt dag, hehe)

20!


Nu är jag 20 år gammal, och allt jag kan tänkas hälla i mig i såna där plastglas får jag lov att köpa själv! Hur najs är inte det?!


Dag 21 – Någon som har en stor inverkan på mig

Jag måste ju nästan ta min mammis. Det är ju hon som påverkat mig sen innan jag var född liksom. Det är ju hon som uppfostrat mig till den jag är idag. Mamma och jag är väldigt lika, och det är ju främst för att hon genom hela mitt liv påverkat mig (eller hjärntvättat) till att bli en så underbar person som jag är ;)

Klart det finns många människor som har en stor inverkan på mig (hade jag gjort denna listan för ett år sedan hade jag säkert nämnt Ola) och det blir ju så när man har folk omkring sig som man tycker om. Man värderar ju åsikter och saker som ens nära vänner och familj säger eftersom att dom betyder mycket för en. På så sätt har dom ju också en stor inverkan på en. Men man har ju såklart en speciell relation till sin mamma och därför väljer jag att nämna henne. Det är som när hon en gång skojade med Amanda och sa till henne att hon var dålig på att dansa, det tog Amanda till sig och sen dess bestämde hon sig för att hon absolut inte kunde dansa, eftersom att mamma en gång sagt det till henne (på skämt dessutom och det var inte ens det hon menade, haha).

Den enda bilden jag hittar på mig och mamma just nu, haha. Julen 08.

Idag är jag 19 år och 364 dagar.

Haj vänner.
Vet ni vad som slog mig? Jag glömde ju berätta om i måndagskväll hos Lisa när vi tjejer hade julmys! I alla fall så spelade vi julklappsspelet där Sofia var överlycklig, som ett litet barn var hon engagerad i spelet, och hon fick minsann en present hon blev nöjd med också. Sen spelade vi TP och jag tänker aaaaldrig mer vara i samma lag som Ida och Solle för båda två hjälpte det andra laget betydligt mer än vad de hjälpte vårt lag, haha!

För att återgå till idag så håller jag på att storstäda, rensa och möblera om på mitt rum. Imorgon ska ju min nya säng komma in där som jag får i födelsedagspresent och där min säng står nu får inte en ny plats eftersom att sängen jag har nu är avkapad för att passa området som den står i. Jag mätte min säng idag för övrigt och den är 180cm lång när alla normala sängar är 200cm, haha. Inte konstigt att kompisar som sovit över tyckt min säng varit överdrivet kort, hehehehe. Den har passat mig perfekt dock! Jag kommer speciellt ihåg när Pernie sov i den och inte ens kunde ligga raklång haha. Nu tar jag i alla fall paus i städandet, det finns inte så mycket mer jag kan göra förrän jag får ut min gamla säng nämligen, så jag ska nog ta tag i lite tvätt kanske, och så måste jag bort till sorteringen och slänga lite grejer. Effektiv dag det här!

Men vi hörs vänner, ta hand om er!
Love.
- E

Lillebror och jag sitter här och myser nu :)

Det var länge sen jag skrattade så mycket som idag.

Ja det här har varit en allmänt knasig dag! Den började med att jag gick upp tidigt, tidigt för att köra lillasyster till skolan där jag sen fick sitta och vänta för att inte frysa ihjäl. Jag skulle nämligen ta bussen från Fjälkinge till stan för att umgås med bästa vän under dagen. Alldeles för tidigt gick jag ut och väntade i minusgraderna och mina fötter var praktiskt taget förfrösna (skånska, jag vet) när bussfan väl kom typ en kvart försent. Vi började med att uträtta lite ärenden på arbetsförmedlingen och Cubus, sen började vi leta efter julklapparna Sofia skulle köpa. Vi hade då inte mycket tur för varje gång vi gick in i en affär så glömde vi vad vi letade efter där och hittade typ inget. Sen var vi sjuuukt hungriga och då bråkade vi först jättelänge om var vi skulle äta, när jag sen gav med mig och vi skulle äta på La Finestra Italiana så kunde vi inte äta där för dom började inte göra pizzor förrän klockan 16. Då fick vi beslutsångest igen eftersom alla ställena vi kom på inte hade tillräckligt flottig eller mycket mat, haha. Sa jag att vi var hungriga?! (och uppenbarligen inte sugna på något minsta lilla nyttigt)

Efter maten skulle vi leta efter våra bästis-smycken vi ska köpa. Då fick vi sån gaaalen beslutsångest men bestämde oss för att det var ödet när vi hittade det praktiskt taget perfekta brythjärtat och det var det sista, så vi köpte det. När vi sen ska gå in på Smidestian så står det en fet lapp på dörren om att man inte ska halka för att det är en hög tröskel, vad tror ni inte Sofia gör om snubblar in? Och inte nog med att hon snubblar på vägen in, hon snubblar också på vägen UT! Skickligt bästis, skickligt. Sen träffar vi på en människa som jag iiiinte ville träffa idag, haha, så efter att jag dissat lite tog vi bussen till Fjälkinge. (Medan Solle mobbar mig för att jag skämdes en aning haha) Världens stördaste buss kan tilläggas för något var fel på dörrarna vilket ledde till att Sofia och jag mest satt och asgarvade åt att dörren aldrig kunde stängas och att busschauffören fick smälla igen dörren själv, haha.

Väl i Fjälkinge ska vi köra ut till Eko, och Gunnis bil är ju verkligen världens bästa, så den är såklart igenfrösen (ja, skånska igen). Vi får alltså skrapa rutorna på INSIDAN, och med fläkten på så börjar det helt enkelt snöa inne i bilen, haha. Detta hade vi riktigt roligt åt när jag försökte se ut var vi kör. När vi sen ska köra ur rondellen och på stora vägen, tappar däcken helt plötsligt allt grepp så vi snurrar ett helt jävla varv mitt i rondellfan! För att kunna köra ut rätt får jag sen köra på fel håll i rondellen och vända, hahahaha! Ja det var en liten upplevelse det där. När vi väl kommer till Eko tycker jag att jag parkerar bra när jag parkerar längst ut i en rad, men när bilen bredvid kör står jag helt ensam med typ 5 meter till närmsta bil i alla riktningar, vilket leder till att jag praktiskt taget står utanför hela jävla parkeringsplatsen haha!

När vi skrattat färdigt åt parkeringen hinner vi bara gå in på Eko innan det kommer fram en helt random gubbe till oss och säger att vårt hår är vackert, haha. Mitt i allt dör Sofias mobil så jag får smsa med hennes pappa om Ulles julklappar. Sen tog vi en liten fika till innan vi åter igen fick skrapa fram bilen från insidan så att jag kunde köra hem och så att Solle kunde ta bussen till Bromölla. Det var en minst sagt händelserik dag. Det här låter säkert inte ens hälften så roligt som det var då, men alla som har en bästis vet att vad som helst blir roligt så länge men spenderar en hel dag tillsammans.
Det är skönt att sitta hemma i soffan och inte frysa häcken av sig längre i alla fall.
Tack för en sjukt rolig dag bästis, jag älskar dig och saknar dig redan!
Love.
- E


Dag 20 – Den här månaden

Den här månaden är den sista på detta året. December började med att det var cheeseburgarens dag så Angelica och jag begav oss in till stan. Vi shoppade satan inför nyår och åt världens godaste QP på donken. Jag hittade också en nyårsklänning, en hel månad i förväg! Duktig Emma. Egon återuppstod också när jag köpte ny datorsladd. Jag började med den här 30-dagarslistan, jag jobbade lite, umgicks med bästa vän, har festat en del med min syster, funderat över vad jag ska göra med mitt liv och lite sånt där. Det har varit en lite bergochdalbanig månad, men så . kan det bli ibland. Jag blev ju också överraskad med ett födelsedagsfirande i förväg. På tal om min födelsedag så infinner den sig också om några dagar liksom julafton och nyårsafton vilket är vad som händer resten av månaden, och så ska det hinnas med en tripp till malmö också. Det har varit en helt okej månad alltså!


Dag 19 – Detta ångrar jag

Oj, den var lite klurig. Vad ångrar jag?
Jag kan inte komma på nån specifik händelse sådär som jag ångrar. Det finns ju alltid småsaker som man kanske känner i efterhand att man inte borde ha gjort, eller saker man sagt. Men det är sånt som händer och man lär sig av sina misstag. Men det är ingenting jag ångrar. Jag känner att jag brukar vara rätt bra på att tänka efter före, så jag har aldrig behövt ångra något sådär jättemycket. Jag vill inte behöva ångra val jag gjort eftersom att det inte finns något man kan göra åt saker som är i ens förflutna. Dessutom är jag rätt bra på att förtränga saker som jag vill glömma eller som jag inte vill tänka på, så ifall jag ångrar något jag inte kan ändra på, då är jag rätt säker på att jag förträngt det vid det här laget, haha!

Jag är mer såhär, jag ångrar sakerna jag inte gjorde eller inte sa vid ett visst tillfälle, än det jag faktiskt gjorde.

Galet!! Eller...?

Ojojoj vilket dygn det varit!
Amanda och jag duschade och packade ihop vad vi behövde och så körde vi till Glimåkra och Josefin. Hos henne gjorde vi oss iordning och sen förfestade vi järnet. Varken Amanda eller jag hade ätit kvällsmat så vi kände väl rätt tidigt att det började gå utför för oss. Efter en massa flummande och en massa spillande begav vi oss ner till bussen för att åka till stan. Bussresan var bara allmänt störd när vi facebookade och nördade oss. När vi bytte buss i Broby var Amanda plötsligt kissig så då sprang hon på toa mitt i alltihop, haha. Vi trodde vi skulle missa bussen där ett tag. Framme i stan gick vi på toa på donken igen och sen gick vi till Biljard. Amanda halkade på vägen och la sig raklång på rygg hahahaha. Kvällens underhållning typ.

Jag får väl erkänna att minnet är lite suddigt men inne på Biljard och sen på Hessle var allt bara allmänt stört och lite sjukt sådär. Jag skämde nog ut mig lite lätt men äsch, sånt händer. En helt galen kväll faktiskt. Sen höll vi på att missa bussen för att vi skulle på efterfest som inte blev av, så vi sket i vilket och bjöd in till efterfest hos Josefin istället. PJ och Rasmus hakade på så vi festade på fram tills fem-halv sex på morgonen sådär tills vi var dödströtta. När jag kom upp och skulle lägga mig så skickar Amanda ut mig med en filt och säger att jag får sova på soffan med killarna. En jävla utskällning fick vi också av Josefins syster för att vi var för högljudda haha. När vi väl vaknade imorse mådde jag väl inte sååå bra direkt. Har inte kunnat äta förrän typ NU... Nä det har varit helt jävla stört och galet men vi har haft så sjukt roligt.
Min mage värker dock fortfarande av hunger eftersom jag bara ätit ett halvt korvbröd och lite pommes sen klockan två igår, så jag ska väl äta lite mer, sen ska jag lägga mig tiiiiiidigt.
Vi hörs vänner!
- E

Dag 18 – Min favoritfödelsedag

Min 18årsdag. Utan tvekan. Jag gjorde inget speciellt men det var en underbar dag i allmänhet. Mamma kom hit till pappa och så fikade vi, HELA min familj tillsammans for once. Det var en jättemysig dag och så kändes det riktigt högtidligt att fira min myndighetsdag.


Dag 17 – Mitt favoritminne

Arrghhh jag hatar såna frågor! Det är ju så svårt att bara välja ett! Men bland alla konsertdagar, resor, födelsedagar och andra speciella dagar så tänker jag nog välja studenten faktiskt.

Den 12 juni 2009 sprang SP3C ut från Söderport. Det var en helt galen dag. För det första så regnade det näst in till heeela dagen. Vad fan är grejen med det liksom? Studenten gör man bara en gång och såklart så regnade vår sönder. Menmen, inte kan vi deppa för det inte. Vi började i Tivoliparken med champagnefrukost där vi fotade en massa, sen begav vi oss till skolan för fotografering. Efter det sa jag farväl till min röda soffa innan vi gick till kyrkan för avslutningen. Med tanke på regnet gick vi sedan in på centralen för att slippa bli blöta när vi väntade på studentlunchen. Inne på centralen satt vi och skrev i varandras mössor och flummade lite tills vi gick till restaurangen för att äta för sista gången tillsammans som klass. Det var jättemysigt och vi fick våra slutbetyg och ja, det kändes verkligen att det var sista dagen med gänget. Sen var det "uppvärmning" i aulan inför utspringet och sen kom då det oförglömliga ögonblicket när Greaselåten We Go Together börjar spelas och vi får springa ut tillsammans och sjunga studentsången.

Jag kommer aldrig glömma känslan när jag står där och tittar omkring mig på mina klasskamrater och inser att vi nu inte går i samma klass längre. Studentfirandet avslutades sedan efter flakåk med middag och firande hemma innan det var utång på T-baren där det var fetaste stämningen någonsin. Kristianstads studenter 2009 hade nu gått ut liksom. Jag förstår inte att det redan är 1,5 år sedan, och jag är så tacksam att jag fortfarande har så mycket kontakt med så många från min klass. Det var den bästa klassen jag någonsin gått i och det var första gången jag på riktigt varit ledsen för att jag skulle lämna skolan bakom mig, eftersom att det också betydde att jag lämnade klassen. Men, vissa vänner är det meningen att man ska ha kvar, och dom har jag också. Dom är bäst i världen, liksom SP3C var, och studentdagen. Definitivt ett av mina favoritminnen som jag aldrig någonsin skulle vilja eller komma glömma för allt i världen.













Jag har nog aldrig blivit så grundlurad i hela mitt liv.

Hej vänner.
Ja var ska jag börja? Igår så skulle jag ju då på julmiddag med Sofias jobb. Trodde jag ja. Först och främst så var Sofia jättekonstig när hon hämtade mig, helt sinnesförvirrad typ. Sen när vi väl kom fram till Kristianstads restaurang så tvingade hon mig att gå först och betedde sig om möjligt ännu konstigare. Sen skulle hon tvunget ta mig i armkrok när vi skulle gå till vårt bord och då ser jag några av våra vänner där. Trög som jag är så säger jag det till Sofia och typ "ååhh titta dom ska också äta här!". SEN inser jag att dom står med tomtebloss och ballonger i händerna och så börjar dom sjunga Ja må hon leva. DÅ ungefär fatta jag att dom var där för att överraska mig. Jag har nog aldrig varit så chockad i hela mitt liv, jag fattade verkligen ingenting haha. Sofia och alla visste hur deppig jag var över att jag inte kunde ha födelsedagsfest så dom planerade upp värsta middagen istället.

Det var VÄLDIGT trevligt. Vi käkade och flummade och det tog ett rätt bra tag innan chocken hade lagt sig, haha. Men jag blev jätteglad och jag är så tacksam för att jag har världens bästa vän som fixade detta åt mig. Inte nog med det, dom gav mig verkligen den bästa tänkbara presenten också. Ett namnhalsband som jag önskat mig i typ snart ett år haha. Efter maten satt vi kvar ett tag, sen fick vi flytta in till Depå's soffor och sitta där tills dom öppnade. Vi drack och dansade och hade sjukt roligt hela kvällen. Vid halv tre ungefär körde Sofia hem mig och så pratade vi lite i bilen innan jag gick in och la mig och sov så sjuuukt gott, trots min obekväma säng, haha. Ett stort tack till alla som kom och dom som skickade fina hälsningar och kramar till mig via Sofia, ni är bäst. <3

Idag fick jag ju återberätta allting för min familj eftersom jag satt hela kvällen igår och beklagade mig över att jag skulle bli tvingad att äta julmat igen, HA! Som det kan gå. Får väl slänga in dom få bilderna jag har från kvällen och sen måste jag nog fixa disken faktiskt. Men jag gör det med ett leende på läpparna ;)
Love.
- E




Dag 16 – Min första kyss

Var i 5:an eller 6:an skulle jag gissa på. Minns inte direkt exakt datum, haha. Men det var med en kille jag var tillsammans med som jag var väldigt kär i just då, så det var väl mer eller mindre den perfekta första kyssen faktiskt. Många har så dåliga minnen av sina första kyssar men det har verkligen inte jag. Vi var nere på fotbollsplanen och gömde oss bakom ett förrådsskjul typ, haha. Väldigt romantiskt.

En vecka till julafton

Hahahaha! Jag roar mig med att sitta och läsa min blogg från September 2009. När jag ändrade headern och det nyss så skulle jag kolla arkivet så att det stämde där också, så började jag läsa... Jag var riktigt rolig på den tiden ju! Haha! Fast förra året tyckte jag att jag var roligare året innan och likadant året innan dess... Håller jag på att bli tråkig? Jag kanske helt enkelt börjar bli gammal. Jag fyller ju trots allt 20 om bara 6 dagar. Hujeda mig! Vart tar åren vägen? Detta inlägget känns för övrigt sjukt givande måste jag säga: http://emgustafsson.blogg.se/2009/september/jag-har-extrem-spindelfobi.html#comment

Haha, det är bra att den som får mig att må bäst just nu är jag själv! Det ska jag komma ihåg om jag har en dålig dag nån gång, haha. Nehej, jag kanske skull gå och äta, har trots allt inte gjort det idag.
Vi hörs kära vänner!
- E

Ni ANAR inte hur många gånger man kan ta bilder med samma pose utan att det blir tråkigt! Här sitter jag för övrigt och myser i min älskade Everlasthoodie och sportar en rocka billy-lugg à la Ivö!

16.12.2010

Tja.
Jag är så trött! Minns inte ens sist jag bloggade ordentligt. Menmen, igår var jag i alla fall hemma under dagen och sen på kvällen var det julmiddag med jobbet på Österslövs Byakrog. Mycket trevligt faktiskt. Jobbigt att gå upp imorse dock, men jag hade jobb på schemat. Först Trolle förskola från 7.30-16.00, sen städning på Nymö. Snart får jag dock sova tror jag, är så himla trött.
Vi hörs vänner.
- E

Dag 15 – Mina drömmar

Åh. Alltid såna frågor som kräver långa och jobbiga svar när jag är som tröttast, haha. Men ja, vad har jag för drömmar? Just nu vet jag inte. Helt ärligt. Det är ju såklart sådant som att åka till New York, bli rik, leva lyckligt i allmänhet. Hur jag ska göra det vet jag inte, men, min enda dröm just nu är att få vara lycklig.

(vad tråkigt att jag bestämmer mig för att göra en sån här lista och så orkar jag inte svara på frågorna ordentligt haha, kanske uppdaterar svaret senare)


Some may say, I'm a dreamer, but I'm not the only one...

Dag 14 – Min barndom

Min barndom började bra. Två underbara systrar och lika underbara föräldrar. Det enda som gick åt helvete från början var skolan. Jag gick på Rinkaby skola där jag inte trivdes för fem öre. Jag var utfryst och mobbad och hatade skolan över allt annat. Men det funkade ändå för som sagt, hemma var det bra. Seeen skildes då mina föräldrar och allt var åt helvete istället. Det såg lite ljusare ut när vi flyttade till Vanneberga med pappa och Gunni och jag bytte skola till Trolle Ljungby skola. Åren där var faktiskt helt okej jämfört med resten av grundskolan. Macke och Mathias kom till världen och familjesituationen var också helt okej. Allt var väl helt okej.

Högstadiet var väl mer eller mindre ett helvete. Klart det hade sina ljusa stunder men dom var väldigt få. Jag har faktiskt förträngt det mesta av högstadiet, så roligt var det. I allmänhet så var väl min barndom helt okej. Det finns dom som har det betydligt sämre men också dom som har det betydligt bättre. Jag klagar inte. Hade inte min barndom varit som den var hade jag inte varit där jag är idag. Nu låter detta jättedeppigt men det var det inte. Det var främst skolan och några familjesituationer som gjorde det jobbigt, men det som inte tar kål på en gör en bara starkare, eller hur? Jag har många fina barndomsminnen liksom många jobbiga. Men sånt är livet. Det är både uppgångar och nedgångar. I vilket fall som helst så finns det inget att göra åt det, det är i det förflutna.


Dag 13 – Den här veckan

Den var ju lätt. Det har ju bara gått två dagar. Gårdagen spenderades chillandes framför tvn och datorn, var riktigt skönt. Denna dagen har spenderats med jobb främst, städning i förmiddags och dagis i eftermiddags. Sen fick jag bege mig till stan snabbt som attans för att möta upp Patricia. Trots att jag var sen och att hon hade varit i stan betydligt längre än mig kom jag ändå tidigare än henne, haha. Vi käkade och pratade och käkade och sen såg vi Due Date på bio. Den var riktigt rolig faktiskt! Nu sitter jag här hemma och myser under en filt till ett Gossip Girl avsnitt innan jag går och lägger mig.
Godnatt.
- E

Ett och ett halvt år sedan studenten... Galet!

I <3 New York

Äntligen.
Jag har äntligen ett nytt offer för min besatthet.
Den här gången är det en stad.
Den finaste staden i världen.
New York.


Dag 12 – I min handväska

Min handväska är väldigt enkel. Det finns tre grejer som alltid är med och en fjärde grej som oftast är med. Det är Kenny, min plånbok och mitt läppsyl. Sen har jag ju då oftast nycklar med mig eftersom att jag oftast kör eller behöver dom till jobbet eller något annat. Om jag ska göra något roligt har jag ju kamera med mig och ibland har jag hörlurarna till mobilen ifall jag ska lyssna på musik, som på jobbet till exempel. Men de fyra översta grejerna är de som alltid finns i min handväska. Fast då innehåller ju plånboken rätt många använda bara saker som alla nödvändiga kort- körkort, visakort, jojokort osv.

När jag och syrrorna var i Göteborg förra sommaren hade vi betydligt mer än bara våra handväskor med oss eftersom vi var borta i ungefär en vecka. Jag tvingade Johanna att dra min väska också när vi gick till lägenheten som vi lånade, hihi.

Lucia

Hola amigos.
Idag är det den 13e december, vilket också är Luciadagen. Tyvärr kommer jag nog inte se något Luciatåg i år, men det gjorde jag nog inte förra året heller i och för sig, haha. Jag tänkte berätta en snabbis om resten av min helg och sen ska jag nog sätta mig och dega framför Gossip Girl säsong 3 skulle jag tro. Givande dag det här!

I lördags så körde jag till twinsen som sagt efter att ha hämtat upp bästa vän vid bussen. Vi satte igång och gjorde marsipangodis med choklad och nötter och grejer där jag insåg att jag nog inte är meant to be dagisfröken i alla fall. Jag suger på att pyssla!!! "Alla" mina figurer blev skitfula. Och med "alla" menar jag alla typ fem grejerna jag gjorde. Haha. Maria och Sofiorna gjorde typ en halv plåt var minst och jag gjorde typ max 10 grejer. Oh well. Efter bakandet begav vi oss upp till tvn där vi spelade lite Super Mario och åt lussebullar och sånt gottigt. Sen tittade vi på julkalendern och Så mycket bättre och myste lite till innan Solle och jag var tvungna att bege oss till staden.

Vi träffade lite folk inne på Taste och satt där och sjöng och hade det trevligt i några timmar tills Sofias tåg gick vid kvart i ett. Då körde jag till Fjälkinge och hämtade upp Amanda och Josefin innan vi körde hem och soooov. På söndagen sen tog vi en snabb tur till stan och så provade jag sängar eftersom jag ska få en ny säng i födelsedagspresent. Wohooo, taggad! Kvällen spenderades sen framför tvn och Gossip Girl och så tränade jag lite.

Jag känner för att göra något idag men jag vet inte vad! Dagens i-landsproblem...
Ah well... take care vänner.
- E

Dag 11 – Mina syskon

Syskon ja, det har jag ju några stycken, haha.

Emmy Amanda Gustafsson föddes den 17 april 1992. Hon är alltså ca 1 år och 4 månader yngre än mig. Amanda är allmänt störd och galen, men jag älskar henne ändå. När vi var små så lurade jag henne till att göra rätt störda grejer och hon var väl en av mina bästa vänner rätt länge eftersom att vi är så nära i åldrarna och vi hade alltid en massa hyss och lekar för oss. Under tonåren så gled vi väl ifrån varandra rätt mycket men Amanda och jag kommer alltid ha en speciell relation eftersom hon var mitt första syskon och eftersom vi har rätt så många speciella minnen tillsammans.

Ebba Johanna Gustafsson föddes sedan den 23 juni 1995. Det är exakt 4,5 år mellan oss. Jag och Amanda satt i mormors trädgård och gjorde midsommarkransar när vi fick samtalet att vår lillasyster var född. Jag minns också när vi hälsade på mamma och Johanna på sjukhuset. Hon var så liten och söt. Det var tider det. Johanna var sen vår docka. Speciellt Amandas. Amanda gav igen på allt jag gjort mot henne genom att terrorisera Johanna till döds när hon var liten. Klädde ut henne och allt möjligt skit. Men Johanna har alltid varit vår minsting och vår lilla bebis.

Fem år senare föddes sen vår halvbror Ulf Anton Marcus Gustafsson. Den 5 december 2000 närmare bestämt. Det var på ett sätt mycket roligare att få ett syskon när jag var så gammal för då blir det roligare att ha en bebis hemma när man kan hjälpa till att ta hand om den på ett annat sätt. Ända sen Marcus var liten har vi haft en deal om att vi ska åka till Liseberg tillsammans när han är 10 och 20, vilket är i sommar. Förhoppningsvis blir den resan av för det hade varit jätteroligt att ha ett sånt minne med honom sen när vi är äldre!

Sist men inte minst har vi lilla Adam Philip Mathias Gustafsson. Den lille plutten föddes den 12 september 2002. Nästan på dagen ett år efter World Trade Center, haha. Han har så sjukt mycket energi att det inte är sant. Jag förstår inte var han får all sin energi ifrån. Det senaste året har i alla fall jag och Mathias haft mycket roligare tillsammans, för han åker hem med skolbussen till mig istället för att va på fritids. Då får vi massa kvalitetstid sådär syskon emellan till att sitta och snacka och äta mellanmål och ja, lite allt möjligt.

Fyra syskon kan ibland vara rätt mycket. Ibland blir det jobbigt att vara en stor familj, men då kan man rymma hem till mamma och få lite lugn och ro. Sen när man kommer tillbaka hem till pappa är det roligt att ha många syskon igen, haha. Marcus och Mathias är den mest positiva grejen som kom ur mammas och pappas skilsmässa, för det har varit sjukt roligt att ha småbröder också och inte bara systrar. Det finns väl inte så mycket att säga egentligen mer än att jag inte skulle byta bort mina syskon mot något. Jag hade inte kunnat föreställa mig att inte ha några syskon alls, för det är så underbart att ha den sortens relation till fyra personer i sitt liv som man har till sina syskon.


Jag, Mathias, Marcus och Amanda i höstas


Johanna och jag julen 08

 


Min syster är vild och villig...?

Hallå vänner.
Nu blev det minsann plötsligt lördag. Mysigt värre. Om några timmar ska jag bege mig till Åhus och tvillingarna där jag också ska möta upp min bästa vän. Julmys väntas. Innan dess tänkte jag dock berätta för er vad jag hade för mig igår.

Amanda och jag gjorde oss i ordning i mitt rum och var allmänt störda tills det blev dags att köra till stan. Vi åkte in tidigt så att vi kom in gratis på Bånken. Mötte upp Josefin och Sofia där och så hittade vi ett bord bredvid en massa kineser. Jag skojar inte, har nog aldrig sett så många kineser på ett och samma ställe i lilla Kristianstad! I alla fall så tog det inte lång tid innan livemusiken körde igång med en massa härliga skånska bonnalåtar. Amanda sjöng högt till Danne Stråhed och efter några låtar gick vi ner. Plötsligt var vi ensamma på dansgolvet och dom frågade om någon ville sjunga vilket Amanda skrek högt ja på. Dom frågade vad hon ville sjunga eller höra och hon ställer sig och skriker över hela Bånken: VILD OCH VILLIG!!!!!!!!!!!! Notera att klockan var kvart över tio och att vi var nyktra allihop. Ja jisses amalia. Dom spelade den i alla fall (även om den inte alls var lika bra utan Smens) och vi dansade och hade roligt. Josefin dansade även med Alex chef, hahaha. Efter ett tag var dock livemusiken slut så dom körde lite annan musik. Flashbacks med The Ark och vi hade en väldigt onykter/påtänd kille med oss som var sjukt taggad men utan taktkänsla. Vi dansade och hade roligt i kanske en timme till innan vi bestämde oss för att bege oss vidare.

Vi körde till Biljard där vi sen chillade med en cola den sista timmen innan dom stängde. Av nån anledning var det vääldigt mycket folk vid vårt bord. Skönt i alla fall, då behöver man inte flytta på sig, hehe. När Biljard stängde drog vi till Hessle en halvtimme eller så innan Sofia, Alex och Josefin gick till donken för att vänta ut sin buss och Amanda och jag körde hem. Helt klart rolig kväll!!

Nu borde jag dock byta om eller göra nått annat vettigt så jag kommer iväg i tid sen. Slänger in några få bilder som togs på Bånken och så hörs vi väla imorgon kära vänner.
Love.
- E

Amanda och jag fick först vänta på att bilen skulle tina upp så vi ens kunde köra nånstans alls, haha.


Josefin och Amanda, båda två blev fail på bilden hahahahaha


Sofia lär döda mig för bilden meeeen....


Kinesen som är kär i Josefin och Amanda dansar loss.

Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag

Eftersom jag ska iväg senare får jag göra den här nu, vilket blir lite fail eftersom jag inte bestämt vad jag ska ha på mig än, haha. Men ja, jag har alltså en gammal hålig t-shirt och underkläder på mig. Yeaaah vilken outfit alltså!
Jag kan ta vad jag hade på mig igårkväll istället, för det har jag dessutom bild på. En klänning jag köpte i somras på Gina Tricot och paljettvästen jag köpte i Ullared. Och så ett par vanliga svarta strumpbyxor dårå. Det fick duga.



Jag tror jag behöver kaffe...

Jag hatar att jag blivit så fruktansvärt koffeinberoende på senare tid. Innan drack jag inte så mycket kaffe att jag blev beroende, men på senare tid märker jag verkligen hur trött jag blir och så ont i huvudet jag kan få helt random. Jag kopplar det till kaffet för när jag sen dricker lite kaffe mår jag bra igen. Inte okej, får försöka minska lite på mitt kaffe-intag kanske.
Idag var det jobb i alla fall. Drygt som fan för jag var rätt seg och jag städade för snabbt. Menmen. Kom hem och gjorde lite lunch och nu sitter jag här och tittar på Biggest Looser. Vet inte riktigt vad jag ska göra idag faktiskt. Har haft lite olika planer men inget blir färdigplanerat, så blir väl till att sitta hemma i värsta fall. Jiippiiii..... Aja, får se.
Hoppas ni har en bra fredag kära vänner.
Love.
- E

Dag 09 – Vad jag vill göra innan jag dör

Flytta till New York och gifta mig med Ed Westwick skulle jag vilja svara på den frågan.

Helt ärligt, jag vet inte. Jag har aldrig haft nån bucket list direkt. Kan inte komma på något speciellt. Det är klart att jag vill leva ett långt, relativt lyckligt liv och allt det där. Men det är ju inte riktigt såna grejer denna frågan handlar om. Så tyvärr, det blir ett tråkigt svar idag. Men det finns ingenting speciellt som jag känner att jag vill göra innan jag dör.

Visserligen vill jag se och träffa We The Kings innan jag dör. Och jag hoppas jag överlever julen så jag kommer iväg till England i februari för då är det daaaags! :)

Påminn mig om att inte lämna min laptop framme...

Hahaha, igår eller när det var så kom pappa plötsligt till mig och sa typ "du det är en film på din dator", för ja, jag hade lämnat den igång på bordet när jag gick och gjorde något annat. Då insåg jag att jag har ju sån skärmsläckare som visar allt möjligt från mappen "Bilder". Tänkte inte mer på det, sen när jag gjorde samma sak idag medan jag kollade på tv så kom det helt plötsligt upp rätt intressanta festbilder och sånt som jag lite lätt hade glömt att jag hade på datorn haha. Slog mig då att jag nog inte borde lämna datorn framme så att min familj ser allt jag har på datorn kanske. Not a very good idea.

För övrigt så blev jag uttråkad i förmiddags så jag tog en tripp in till stan för att beklaga mig lite för bästa vän om min beslutsångest. Hon hade dock inte tid med mig och jag var dödstrött så jag åkte hem rätt snabbt igen efter att ha provat massa på Bikbok som inte alls satt bra så då blev det inget. Synd, dom hade rea. Resten av dagen har jag spenderat framför Gossip Girl och så har jag jobbat. Måste bara säga att jag fullkomligt äääälskar slutet på säsong 2! Det är lätt den bästa avslutningen av alla säsongerna! Ingen jävla cliffhanger som i 3an. Chucks "I love you too" är ju lätt det bästa. Varför kan han inte säga så till miiiiiiig? Bara för det slänger jag in en bild på honom. Rawr.


Dag 08 – Ett ögonblick

Jag höll ju på att glömma att berätta om ett ögonblick! Oj, det är ju så svårt att välja bara ett. Det första jag tänker på när jag får såna frågor som favoritminnen eller ögonblick brukar vara konserter. Det var trots allt hela mitt liv i väldigt många år. 2010 är faktiskt första året sen 2006/2007 som jag åkt så lite som jag gjort i år. Innan dess har jag varit på minst 10 konserter med mina favoritartister per år. Så ja, varför inte ta ett sådant ögonblick?

När jag då bestämt mig för att ta ett ögonblick från mina konsertår, så är det nästan givet att ta första gången jag träffade Ola. Han var min första riktiga idol, en sån där idol som man praktiskt taget stalkar och blir lite halvt besatt av. (Om du frågar dom jag känner skulle dom förmodligen säga att jag var helt besatt dock) Under sommaren 2006 så råkade jag av en slump se Ola live en gång i alla fall, och då vart jag helt fast. Köpte hans album, kollade in hans hemsida, tittade på allt som jag kunde hitta om honom. Det blev väl lite galet och överdrivet där ett tag, men så är det alltid i början, trust me. Den 30 September 2006 kom i alla fall dagen då jag äntligen skulle få träffa Ola för första gången.

Jag hade sett honom live två gånger innan men aldrig fått träffa honom. Och dom två gångerna var innan jag riktigt blev ett fan, det var snarare genom dom spelningarna som jag upptäckte honom. Så ja, när jag väl då blivit helt Olagalen så visste jag inte när jag skulle få träffa honom. En dag kom det upp datum för signering i Skåne. I Löddeköpinge närmare bestämt. Det tog säkert en vecka att övertala min pappa bara att låta mig åka (han kan vara rätt överbeskyddande) och jag fick inte åka ensam. Så det tog några dagar till att övertala min dåvarande bästa väns mamma att låta henne följa med mig. Jag till och med betalade hennes resa för annars hade hon inte råd.

Så satt vi där på bussen till Lödde och jag minns att Lina precis gjort slut med sin pojkvän så hon var egentligen världens sämsta sällskap, hon var bara allmänt deprimerad och allt hon såg omkring henne påminde henne om honom. Jag var helt hyper och galet förväntansfull och samtidigt sjukt nervös. Jag visste inte riktigt var jag skulle ta vägen, men så var vi framme på Center Syd. Efter några timmar var det dags för den första signeringen. Ola sköng några låtar och var så galet bra live att jag stod och log som ett fån igenom hela alltet. Sen blev det kö då för att få grejerna signerade. Jag hade hans skiva och hans båda singlar och han var så fruktansvärt söt när jag kom fram. Han skojade om att jag ju hade hela samlingen (som om den var så stor, nooot) och så frågade han ju vad jag hette och så. Konstigt nog så kom jag ihåg dom grejerna jag skulle säga till honom vilket jag varit säker på att jag skulle glömma och ja, vi tog en bild och sen var det över. Efteråt dock så slog det mig, jag hade äntligen träffat Ola. Det var första gången jag blev riktigt fysiskt påverkad av att träffa en annan person, och det fick mig lite att inse hur mycket Ola betydde för mig redan då. Jag fick så sjukt ont i magen efteråt och jag fattade inte ens varför. Jag var inte besviken eller något, jag var nog mest besviken på att det var över och chocken släppte lite så jag fattade väl någorlunda vad som hände. Jag minns att jag inte kunde äta min lunch och jag fick tjata på Lina i en halvtimme för att vi skulle stanna på den andra signeringen.

Den andra signeringen var såklart lika bra som den första. Han sjöng underbart och signeringen var lite roligare denna gången eftersom jag inte var lika nervös andra gången. Vi skojade lite mer och jag var inte så spänd eller så, så det var skönt att vi stannade på den andra signeringen också så jag fick båda minnena från den dagen och inte bara det första övernervösa minnet. Jag levde på den dagen i hur länge som helst (fråga Patricia som fick höra om den varje chans jag hade att prata om det) och ja, det var verkligen ett speciellt ögonblick i mitt liv, eftersom att konsertresorna och Ola blev en så stor del av mitt liv i så många år.


Jag HATAR beslutsångest!!

Åhhh nu har jag bara gjort det JOBBIGARE för mig!!
Nu har jag då roat mig med att leta upp ALLA program som kommer finnas på alla högskolor och universitet i närheten av mig till hösten när jag vill börja plugga igen. Så hittade jag såklart massa intressanta grejer om internationella relationer och internationell administration som är språkinriktade och så, så jag hade liksom kunnat läsa spanska. Och få praktik utomlands, eller plugga utomlands...... Och jobba med något sånt. Meeen, det programmet som nästan verkar bäst finns i Växjö och då behöver jag spanska steg 3. Alltså måste jag bestämma mig typ NU om jag vill läsa spanska steg 3 nästa termin på Komvux eller inte. FY FAN VAD SÄRIGT DET BLEV NU! Samtidigt funderar jag ju fortfarande på förskollärarutbildningen. Det jobbiga är att jag känner lite att jag kommer nog ha roligare på språkutbildningen, men jag kanske hellre vill jobba som förskollärare än något inom den andra utbildningen.... Haha jag vet inte! Eller så kanske jag inser när jag går utbildningen att jag visst hittar något yrke som passar mig där. Men barnen är ju så roliga..... Ja jag kan hålla på såhär länge till. VAD SKA JAG GÖRA?
Jag tänker inte vänta ett år till innan jag börjar plugga. Måste bestämma mig typ NU. I och för sig är det kanske lättast att anmäla mig till spanskan och läsa den nästa termin och ändå fortsätta jobba eftersom mitt jobb är så flexibelt. Så kan jag sen under våren bestämma mig för vad jag vill plugga till hösten, men så har jag ändå spanskan för säkerhets skull liksom...
Usch, jag känner att jag får ta den här dagen till att fundera och sen bestämma mig snart. Mamma loggade ut från facebook nu, hon blev kanske trött på mig hahahaha.
Hoppas ni har en bra dag kära vänner.
Love.
- E

Det är inte lätt när det är svårt.

Idag har jag spenderat hur många timmar som helst med att försöka fundera ut vad jag vill göra med mitt liv. Jag vill verkligen gå tillbaks till skolan snart och plugga och få en utbildning så att jag sen kan få ett jobb jag verkligen vill ha och liksom, komma igång med livet på ett annat sätt. Att inte hela tiden ha den här "vad ska jag göra med mitt liv"-känslan hängande över mig för att jag satt min framtid lite på paus för att klura ut det där.

Jag älskar ju verkligen språk, jag vill ju läsa spanska. MEN, jag vet verkligen inte vad jag vill jobba som ifall jag nu ska plugga spanska. Tolkning och översättning är så svårt att hålla på med på heltid eftersom att det främst är frilans som gäller inom det, och jag är inte säker på att det är just dom jobben jag vill ha heller. Och vad mer finns det när det kommer till språk? Det är typ reseledare, guidning och den typen av jobb. Det hade varit jätteroligt, för en period kanske, men inte något jag vill utbilda mig till direkt och göra för resten av mitt liv. Borde jag då verkligen ta allt CSN jag kan få och mina utbildnings-år till att läsa in ett språk som jag kanske inte alls får användning för på det sättet jag vill? Det känns lite som att svaret på det är nej. Dessutom känns det så jobbigt att behöva komponera ihop en egen utbildning. Hade varit mycket lättare om jag bara hittat ett program jag vill läsa så jag liksom läser det och sen är färdigutbildad till ett riktigt yrke. Inte bara läser in ett språk liksom. Så, vad vill jag då göra?

När jag nu vikarierat lite mer med barnen på jobbet och så så har mina gamla tankar om att jobba på dagis kommit tillbaka lite. Fått lite småfunderingar på att kanske utbilda mig till förskollärare i alla fall som jag ville rätt länge ett tag förut. När jag gick på högstadiet var mina val från början typ kurator eller dagisfröken. Sen praoade jag på dagis och tyckte inte det var lika roligt längre. Men nu har jag haft svinroligt när jag jobbat. Frågan är då bara; är det ett yrke jag verkligen hade velat hålla på med alltid, eller är det bara roligt för att jag gör det nån gång ibland? Funderar jag på den utbildningen för att det är lätt att välja något som jag nu provat på och för att jag inte orkar leta eller fundera över fler yrken, för att liksom få det där bestämmandet överstökat? Sen... Det här kommer låta illa, men sen är det det där med lönen. Jag hade hellre hittat yrke jag verkligen trivs med men där jag tjänar mer än vad en förskollärare gör. Pengar spelar roll. Man lurar bara sig själv om man säger att det inte gör det. Jag behöver inte pengar i överflöd, men ett riktigt välbetalt jobb hade inte skadat. Fast samtidigt, det viktigaste är ju att man gör det man vill göra. Så då kommer jag tillbaka till: VAD FAN VILL JAG GÖRA???

Jag vill verkligen komma tillbaks till skolan senast i höst tror jag, jag lär inte få mycket mer jobb än jag har nu på så kort tid jag söker jobb för, och helt ärligt är jag inte taggad på mer. För jag vill inte slita sönder mig för att hitta ett heltidsjobb när jag vet att jag förmodligen bara vill ha det i några månader. Jag vill hellre som sagt utbilda mig och bli klar med det där så jag kan fortsätta med livet sen utan dom här funderingarna. Det börjar verkligen bli dags för mig att fundera färdigt känner jag, för jag orkar inte leva i den här ovissheten hur länge som helst. Men... hur gör man för att komma på vad man vill bli då? Det går ju inte! Dessutom så verkar en del utbildningar roliga men det är inget man vill jobba med sen, man vill bara gå den utbildningen liksom. Typ som när man har ett favoritämne i skolan fast aldrig vill läsa mer om det sen.

Jaja, jag ska väl återgå till mina funderingar och hoppas att jag dom närmsta månaderna kan bestämma mig någorlunda. Så att jag liksom har en plan med livet igen. Alla ni som går en utbildning ni trivs med, har ett jobb ni trivs med eller vet vad ni vill göra i allmänhet- ni är ena lyckliga jävlar ska ni veta.
Over and out.
- E


Gift Of A Friend - Demi Lovato

När jag precis avslutat världens längsta inlägg om min bästa vän kom jag att tänka på den här låten. Love.


Sometimes you think you'll be fine by yourself
'Cause a dream is a wish that you make all alone
It's easy to feel like you don't need help
But it's harder to walk on your own

You'll change inside when you realize

The world comes to life and everything's bright
From beginning to end when you have a friend by your side
That helps you to find the beauty you are
When you open your heart and believe in the gift of a friend
The gift of a friend

Someone who knows when you're lost and you're scared
And there through the highs and the lows
Someone you can count on, someone who cares
Beside you wherever you'll go

You'll change inside when you realize

The world comes to life and everything's bright
From beginning to end when you have a friend by your side
That helps you to find the beauty you are
When you open your heart and believe in the gift of a friend

And when your hope crashes down
Shattering to the ground you, you feel all alone
When you don't know which way to go
And there's no signs leading you home, you're not alone

The world comes to life and everything's bright
From beginning to end when you have a friend by your side
That helps you to find the beauty you are
When you open your heart and believe in
When you believe in, when believe in the gift of a friend

Dag 07 – Min bästa vän

Åhhh den här dagen har jag sett fram emot! Att skriva om min bästa vän bör inte bli för svårt, jag kan säkerligen babbla på hur länge som helst, för min bästa vän är nämligen den allra bästa som finns. Hon heter Sofia Lilienberg.

Första gången jag träffade Sofia var på första skoldagen på gymnasiet. Det komiska är att hon är faktiskt en av de personerna jag minns tydligast från första skoldagen. Jag minns att hon gick och pratade med lärarna om sitt schema för att något var fel på det och jag minns att jag tyckte hon hade sjukt snygga kläder. Sofia och jag blev i vilket fall som helst inte bästa vänner direkt. Vi blev bra vänner, vi åkte mycket buss tillsammans eftersom vi bodde på samma håll, vi skjutsade hem henne massvis med gånger när mamma hämtade mig i skolan. Vi umgicks inte överdrivet mycket i skolan eftersom vi båda två hade varsin "bästis" där, men när vi väl umgicks så bara klickade vi.

Sofia följde med mig på några konsertresor (för övrigt den enda jag känner som gjort det frivilligt och dessutom haft roligt på dom resorna) och det var en sådan grej som visade hur bra vi förstod varandra redan på den tiden. Sofia var den enda som förstod den där fan-grejen i mitt liv till 100% och som aldrig ens ifrågasatt den som många andra gjort. Hon lyssnade alltid när jag ville berätta saker och hon kunde i sin tur alltid berätta saker för mig om sitt liv ifall hon ville.

Under gymnasiet umgicks vi dock inte såå överdrivet mycket som sagt. Vändningen kom nu i vår. Jag har alltid räknat Sofia till en av mina närmaste vänner, därför så blev det extremt jobbigt när hon förra vintern skulle åka till England som au pair. Vi hade världens längsta avsked ute i kylan mitt i natten i Januari, och när hon sen var iväg så pratade vi ett tag näst intill varje dag. I början hade vi dålig kontakt för Sofia hade inte så mycket tid, men sen pratade vi så fort hon var inne på msn. När det sen blev så att hon skulle åka hem och avsluta sin Englandsresa tidigt så planerade vi att ses praktiskt taget så fort hon kommit hem. Dom första veckorna där i mars umgicks vi hur mycket som helst. Vi pratade och pratade och pratade och umgicks dagar i sträck bara för att vi inte såg nån anledning till att skiljas åt. Sofia fick sen praktik och då hade hon ju tyvärr mindre tid för mig, och sen blev jag fast hemma hos mig p.g.a valparna, så under en månads tid hade vi åter igen lite sämre kontakt men ändå betydligt bättre än vi haft de senaste åren.

Seen kom slutet på våren och sommaren. Vi började umgås flera gånger i veckan igen, pratade hela tiden och om allt möjligt och hur mycket som helst. Med tiden började vi mer och mer diskutera vår egen vänskap och insåg att vi faktiskt räknade varandra som allra bästa vänner. Vi är B1 & B2. Sen dess har vi väl varit praktiskt taget oskiljaktiga. Varenda lediga dag Sofia hade från jobbet försökte vi ses, och vi pratade så mycket att jag inte vet hur vi ens hittade saker att prata om! Men det är grejen med oss, vi kan verkligen prata om vad som helst, hur länge som helst, utan att tröttna på att prata med varandra eller tröttna PÅ varandra. (Det har vi också haft världens sjukaste samtal om haha) Och vi förstår varandra så bra. Det finns ingen annan jag skulle kunna säga en del saker till, men med Sofia så skulle jag aldrig vara rädd för det, att hon skulle döma mig eller inte förstå, för jag vet att hon gör det. Jag har haft många bästa vänner i mitt liv, men ingen som jag varit så perfekt med som Sofia Lilienberg. Hon är som en syster för mig, min tvilling.

Ibland kan det bli tråkigt för andra att umgås med oss, för vi fastnar helt i vår egen lilla bubbla där vi bara säger halva meningar eller börjar skratta åt ingenting, för vi vet att vi tänker samma sak. Vi kan också tjabba om grejer som ingen fattar nånting av för att vi åter igen bara säger hälften av det vi tänker, resten vet vi att vi båda två förstår ändå. Inte nog med att vi är som tvillingar, vi är som gifta. Jag kan inte föreställa mig mitt liv utan Sofia. Hon är den jag smsar eller ringer så fort jag har något att berätta och hon är den jag blir galen av att jag inte får träffa varje dag. Det jobbiga är att vi bor en kvart ifrån varandra - med BIL. Det är jobbigt att vi inte alltid bara kan sticka till varandra om vi inte har tillgång till bil, samtidigt så uppskattar vi det mer varje gång vi ses bara för att vi får jobba för det lite varje gång vi faktiskt fixar så att vi kan träffas.

Vi är så fruktansvärt störda båda två men vi är alldeles perfekta för varandra. Jag är så tacksam att jag har hittat Sofia, och att vi har den vänskapen vi har. Det är många som aldrig ens får uppleva det och jag är så glad att jag har Sofia i mitt liv, en del saker hade jag aldrig klarat av att gå igenom utan henne. Nu känner jag att det här blir världens uppsats, och jag hade kunnat fortsätta hur länge som helst. Berätta om hur jag kan fastna inne på Cubus i timmar bara för att jag springer efter henne på jobbet och vi babblar så att vi helt glömmer tiden tills hennes arbetskamrater börjar kolla konstigt på oss för att jag stannat så länge. Eller våra störda turer till Ica Maxi i Bromölla när vi bara går runt, runt, arm i arm och pratar om sjukt intima grejer som folk nog inte förväntar sig att avlyssna inne på Maxi, haha, i flera timmar medan vi bestämmer oss för att antingen köpa nått onyttigt eller att vi inte är hungriga i alla fall. Poängen är i alla fall att min bästa vän är Sofia Lilienberg, och jag älskar henne så obeskrivligt mycket. Hon är världens bästa vän. <3


8.12.2010

Godmorgon, godmoooorgon!
Här sitter jag och tittar på säsong ett av Gossip Girl. Kör ett litet maraton idag i brist på annat att göra, hehe. Satt på tradera och blev överbjuden hela jävla tiden, kul. Not. Känner mig som Angelica haha. Meen nu sparar jag dom pengarna i alla fall. Får väl se om jag orkar träna lite och så får jag kanske äta något. Har bara druckit kaffe idag.
Oh well. Som sagt, får väl se vad jag hittar på idag.
Ha en trevlig onsdag kära läsare.
- E

Pappa tittar på pangpang bredvid mig och jag borde verkligen sova.

Jag är så tröööööööööööött. Sov ju alldeles för lite inatt. Idag tänker jag sno syrrans säng så jag slipper få ont i ryggen i alla fall. Orkar snart inte fler skitnätter i min obekväma jävla säng. Och jag har inte råd att köpa en ny själv så jag ber verkligen till gud (eller far) att jag får en i 20årspresent. Jag hatar för övrigt såna här läskiga filmer. Dom skrämmer skiten ur mig men jag fastnar i dom när jag sitter bredvid ändå. AHHH.
Aja, snart får jag väl gå och sova. Slänger in en bild på min man först bara.

Så fort Jessica Szohr är ur bilden är han min, mohahha!

Gossip Girl S04 Ep11

Gaaalet bra avsnitt!!!! Säsong 4 är så jävla awesome!


Dag 06 – Min dag

Det här var ju praktiskt. Då behöver jag inte dubbelblogga idag. Typ. Fast jag får kanske uppdatera detta inlägget lite senare eftersom att klockan än så länge bara är 12.. Hehe. I alla fall, min dag började redan inatt när jag satt och nördade dator. Jag lyssnade på musik, pratade med folk och kollade på senaste Hannah Montana, hihi. Det var dock svinigt jobbigt att gå upp imorse eftersom att jag la mig försent, men efter några om och men tog jag mig till jobbet. Städade på och kom hem kvart över elva kanske. Sen dess har jag bara funderat på vad jag ska äta till lunch och bråkat med internet. Kollar på Ice Age på TV4 Film i brist på annat. Om några timmar kommer mina bröder hem, ska passa dom i eftermiddag, så får se vad mer den här dagen har att erbjuda sen!


Update: Min dag är fortfarande väldigt seg. Är så förbannat trött att jag bara legat på soffan hela eftermiddagen, tror jag somnade lite också, hehe. Just nu Secret life of the American teenager på TV400. Gött mos.

Ibland känns det precis som att vara tillbaka på högstadiet.



I thought that I could always count on you
I thought that nothing could become between us two
We said as long as we would stick together
We'd be alright
We'd be ok

But I was stupid
And you broke me down
I'll never be the same again

So thank you for showing me
That best "friends" cannot be trusted
And thank you for lying to me
Your friendship, the good times we had
You can have them back

I wonder why it always has to hurt
For every lesson that you have to learn
I won't forget what you did to me
How you showed me things I wished I'd never see

But I was stupid
And you broke me down
I'll never be the same again

So thank you for showing me
That best "friends" cannot be trusted
And thank you for lying to me
Your friendship, the good times we had
You can have them back

When the tables turn again
You'll remember me my friend
You'll be wishing I was there for you

I'll be the one you miss the most
But you'll only find my ghost
As time goes by
You'll wonder why
You're all alone

So thank you for showing me
That best "friends" cannot be trusted
And thank you for lying to me
Your friendship, the good times we had
You can have them back

So thank you, for lying to me
So thank you, for all the times you let me down
So thank you, for lying to me
So thank you, your friendship you can have it back

Dag 05 – Vad är kärlek?

Ja. Vad fan är kärlek? Kärlek är något jag önskar jag hade mer i mitt liv. Och då menar jag inte med någon kille för er jävla idioter som tror att all kärlek handlar om det. Kärlek i allmänhet. Äkta kärlek i mina relationer till och från mina nära och "kära" som det kallas.

 


Himma från jubbet.

Hallå kära vänner.
Idag var det jobbigt att gå upp för jag la mig såklart inte i tid som jag borde, menmen, what to do? Fick skjuts av Gunni till jobbet (var på Nymö idag) och det var roligt som vanligt att leka med barnen. Kanske borde läsa om och bli barnskötare istället? Njaaee, SÅ roligt är det inte haha. I alla fall, jobbade till 15 så jag kom nästan precis hem. Nu ska jag försöka roa min bror under eftermiddagen och senare ska jag bege mig till stan för ett mål mat på Ko-San med lite fina vänner.
Ha en bra dag folks!
- E


Dag 04 – En sak ni inte vet om mig

Hmm, en sak ni inte vet om mig?
Det är ju sjukt svårt, jag brukar vara rätt ärlig i bloggen och berätta det mesta här. Dom som känner mig vet också mycket om mig, så att komma på något att berätta som ni inte redan vet är riktigt klurigt. Okej förresten, jag kan berätta en sak som jag sällan pratar om och som nog rätt få människor vet om.

Jag har så FRUKTANSVÄRT lätt för att bli avundsjuk. Jag blir avundsjuk på allt och alla hela tiden för helt sjuka grejer. Det kan vara världens småsak, men jag blir ändå avundsjuk. Alltså så himla avis att jag kan må riktigt dåligt av det. Jag tror (eller ja, det känns rätt uppenbart) att det beror på hur jag haft det i grundskolan. Jag har alltid varit mobbad eller utstött och aldrig riktigt fått någon bekräftelse eller uppmärksamhet (som alla människor faktiskt behöver) på saker jag gjort. Detta har lett till (bortsett från min sjuka egoism och mitt bekräftelsebehov då haha) till att jag kan bli galet avundsjuk på andra för saker dom har som inte jag har. Inte bara saker som i materiella ting, utan saker som händer eller kommentarer andra människor får. Ibland är det inte ens händelser eller nånting, det kan vara något som jag personligen tycker är bra eller så med en annan person och så blir jag galet avundsjuk på att jag inte är likadan. Det kan handla om egenskaper, eller grejer som en annan person gör omedvetet, så kan jag bli avundsjuk på att jag inte har den egenskapen eller den förmågan att göra vad den andra personen nu gör omedvetet (som jag anser är ett bra beteende). Allra oftast så är det såna löjliga grejer som ingen annan skulle kunna förstå att man blir avundsjuk på, men eftersom jag vet hur jag känner så känns det självklart för mig att jag borde vara avundsjuk på just det där. Stört, jag vet.

Den här lilla känslan i mig var i början INTE lätt att kombinera med att vara ett Ola-fan kan jag säga. Att höra om hur andra haft det när dom träffade honom, saker han sagt till andra osv. Den avundsjukan finns sjukt mycket i fan-världen och det första 1,5 året skulle jag gissa på hade jag extremt svårt att hantera det. Men med tiden så lärde jag mig att ändra mitt avundsjuke-beteende just i den kretsen och jag har nog inte varit lyckligare än jag var mot slutet, när jag hade lärt mig att inte bry mig om vad som hände andra utan bara fokusera på mig själv och Ola. Det sorgliga är att den situationen var ny för mig när jag började åka på Ola, hela fan-grejen, så där kunde jag relativt "lätt" lära om mitt beteende och må bra av det. I resten av livet har jag alltid haft svårt med det och de andra delarna av min personlighet som formades av mobbningen och det som jag var med om. Där kan jag inte lika lätt ändra på mig för det är en mycket större del av vem jag är i den situationen än vad det var i Ola-situationen. Jag hoppas bara att jag med tiden kommer lära mig att jag inte behöver vara avundsjuk på vad andra har eller hur andra är utan vara nöjd med vad jag själv har och hur jag är. Det är ju inget jag kan ändra på liksom, och det behöver jag lära mig att acceptera. I teorin vet jag det redan, men när dom där känslorna kryper på ibland så är jag ändå inte lika övertygad.

Om ni bara visste hur mycket sjuka grejer som pågår i det där lilla huvudet...

Grattis lillebror!

Idag är det den 5 December, vilket också är min lillebrors 10-årsdag! They grow up so fast...

Inte direkt den mest smickrande bilden på honom, men där var han väl typ 8 eller nånting...

I alla fall, igårkväll begav jag mig till Angelica. Vi hyrde två filmer som vi kollade på och innan vi visste ordet var klockan halv tolv och dags att köra hem. Sov ut rätt bra idag, grattade Macke och sen drog jag till jobbet. Lullade runt där ensam på skolan och städade och när jag var klar kom jag hem lagom till maten. Gött mos. Resten av dagen blir lugn och ikväll får jag lägga mig i tid. Ska jobba imorgon.
Take care.
- E

Dag 03 – Mina föräldrar

Åh jisses. Var ska jag börja?
Precis som de flesta tycker jag såklart att mina föräldrar är dom allra bästa man kan tänka sig. Jag har aldrig varit extremt bortskämd, men mina föräldrar har alltid tagit bra hand om mig och mina syskon och alltid sett till att vi inte varit utan något vi verkligen vill ha. Dom finns alltid där för oss. När jag skulle fylla sju så skildes mamma och pappa. Det har varit både det bästa och det sämsta som kunde hända vår familj. Mina föräldrar var inte rätt för varandra, idag skulle jag aldrig kunna se dom som ett kärlekspar, samtidigt skulle jag ju precis som alla andra barn såklart vilja se mina föräldrar tillsammans. I alla fall så var skilsmässan självklart jobbig, men samtidigt såg mamma och pappa till att allt blev så bra det bara kunde för mig och mina systrar. Vi har aldrig ens sett eller hört våra föräldrar bråka till exempel. Mamma var fly förbannad på pappa men hon hade lovat sig själv såväl som pappa att inte visa det inför oss, och det gjorde hon aldrig. Både mamma och pappa gör verkligen allt dom kan för att jag och mina systrar ska ha det så bra vi kan och även om vår uppväxt inte varit den lättaste så har dom ALLTID satt oss i första rummet. Och det tycker jag är vad en bra förälder gör i svåra situationer. Därför skulle jag aldrig klaga på mina föräldrar, för de har alltid gjort allt vad de kunnat för att jag ska må bra, hur tufft jag än haft det i andra delar av mitt liv. Även om jag inte alltid har samtyckt med deras beslut kring mig eller deras åsikter så finns det inte en dag jag önskar att mina föräldrar skulle vara annorlunda, för de är de bästa föräldrarna jag skulle kunna tänka mig.

Ibland har jag, Amanda och Johanna suttit och pratat om vår barndom och konstaterat att vi har inte haft det lätt i livet. Men vi har alltid också varit överens om att inget av det har varit mammas eller pappas fel. Vi har haft för jävliga omständigheter, men vi har alltid varit överösta med kärlek från våra föräldrar och det är DET som gjort att vi alltid varit någorlunda lyckliga, hur jävliga situationer vi än varit i. Våra föräldrar är världens bästa helt enkelt.



Pappa är för övrigt världsbäst med hundarna. Kolla in hans hemsida under länkar (Attacken'z Kennel!)

Min lördag

Hej vänner!
Nu är jag hemma och kan blogga en snabbis.
Igårkväll så körde jag till bästa vän och vi tog vår vanliga entimmesrunda inne på Ica Maxi innan vi åkte hem till henne. Där blev jag bjuden på kebabpizza (YUMMMMM) och sen gick vi upp på Sofias rum för att titta på film. Vi såg Man About Town och The Accidental Husband vilket båda var såna reafilmer jag köpt på Maxi. Dom var rätt okej, den första var lite lätt störd men helt okej. Den andra var helt galen och jävligt bra faktiskt! Ingen av dom var ju sådär WOOOOW direkt, men det hade vi ju inte väntat oss heller. Nej men vi snackade och umgicks och hade det lagom mysigt tills klockan blev mycket och det var läggdags.

Imorse gick vi upp ruskigt tidigt eftersom att Sofia skulle jobba. Jag körde hem och sen åkte jag med Gunni, Macke och Mathias till stan för att kolla efter lite julklappar. Jag och Mathias gick tillsammans så jag köpte några klappar  vilket även han gjorde. Efter en timme bytte Gunni och jag unge att gå med och runt 12 nånting blev vi hungriga så då begav vi oss till Ocean City för den underbara kinabuffén. Efter ytterligare några turer i stan och en runda inom Eko körde vi hem. Slog in julklapparna, hämtade Amanda och så hamnade jag här. Om lite mer än en timme ska jag köra till Angelica på ytterligare en myskväll. Blir en lugn helg för mig det här. Men så måste jag också jobba imorgon ju. Buhu.

Aja, take care folks.
- E

wow jag har verkligen saknat min cam...

Dag 02 – Min första kärlek

Jaha, ska jag berätta om min första kärlek då?
Jag har ju haft mer eller mindre seriösa relationer och mer och mindre seriösa känslor för lite olika personer. Jag vet också en annan person jag hade kunnat skriva om. Men jag väljer att börja från början. Jag minns att jag var tillsammans med en kille som heter Fredrik i barnskolan. Dock vet jag inte om det var innan eller efter Sebastian. I vilket fall som helst så skulle jag kalla Sebastian för min första kärlek. Även om det var i barnskolan och inte var ett "riktigt förhållande" som man har i den här åldern, så var det första gången jag minns att det kändes som att jag var riktigt kär i någon. Vi brukade leka på rasterna och jag kommer ihåg innan vi blev ihop hur jag satt och funderade på hur jag skulle berätta för honom att jag var kär i honom. Det slutade med att jag tog mod till mig och skrev ett riktigt kärleksbrev till honom (på mitt fina Nalle Puh-brevpapper som jag ääälskade haha) där jag frågade chans på honom. Det brevet gav jag till hans lillasyster som gav det vidare till honom, och han skrev ett brev tillbaka där han berättade att han älskade mig också och ville bli ihop med mig. Efter ett halvår eller något så bytte han skola, men hans lillasyster gick kvar i Rinkaby så vi skickade lappar med henne om när vi skulle träffas och sånt. Senare flyttade dom dock ifrån Rinkaby så då tog det ju slut tyvärr. Men det var min första kärlek och jag minns fortfarande hur galet kär jag var i honom och han i mig, haha.


Det är ett under att jag ens har några pengar kvar på mitt konto!

Hehehee eehhh... Håller just nu på att städa mitt rum och roade mig samtidigt med att packa upp allt jag köpt den senaste veckan, både på Eko och i stan... Jag låter bilden tala för sig själv:

Nyårsklänning, kjol från Cubus, BH:ar från Cubus, 12(!!!) par trosor från Eko, 2 par strumpbyxor också från Eko, glitterspray till håret, 3 par örhängen, ett halsband, ett nagellack och en ögonskugga. Till det har jag också köpt en julklapp som inte fick vara med på en bild och såklart min älskade datorsladd som nu sitter i Egon.... Man kan ju också fråga sig varför jag har ett dalmatinerpåslakan.............................

Ni vet ju att jag ääälskar när planer förstörs..

Ikväll blir det då ingen utgång såklart. Kändes nästan väntat. Frågan är ju bara vad jag ska göra istället. Orkar inte sitta hemma och uggla direkt. Om bara Sofia kunde få lunch och svara på mitt sms så kaaanske vi kan ses. Hoppas det, har inte träffat bästis på hela veckan förutom en snabbis när jag och Angelica dök inom hennes jobb i onsdags. Saknar henne som fasen. För övrigt lyssnar jag på Rasmus Seebach. Galet bra.
/ E

3 December 2010

Men är det inte härligt att va insnöad va?
Nä okejdå, insnöad är jag väl inte riktigt, men eftersom jag inte har nån bil med vinterdäck (Gunni har min bil just nu, buhu) kunde jag inte köra till jobbet idag. Jag får helt enkelt städa Trolle i helgen istället, jipppiii. Amanda är tydligen hemma idag så vi gjorde en fet frukost och satt och snackade om lite allvarliga saker, haha. För övrigt MÅSTE jag städa mitt rum idag, och sen ikväll blir det väl utgång om inget oförutsett händer då (typ snökaos så att man inte kan ta sig nånstans, fast det är ju rätt förutsett faktiskt)

Hoppas ni får en fin fredag kära vänner!
Love.
- E

Snö kan vara underbart men ack så komplicerat det gör allting... (bild: weheartit.com)

Dag 01 – Presentera mig själv

Och här kommer alltså första inlägget på listan!

Hola!
Annie Emma Gustafsson heter jag (för den som missat det). Jag föddes den 23 December 1990 på Kristianstads BB, alltså närmar sig min 20-årsdag med stormsteg. Jag föddes för övrigt ca 20 minuter innan julafton vilket jag tycker är lite coolt, även om det är skönt att inte fylla år på den dagen, haha. Just nu bor jag i Vanneberga med min pappa, hans sambo, mina två halvbröder och varannan vecka bor även mina systrar här. Sen mina föräldrar skildes -97 så har vi bott varannan vecka hos mamma och varannan hos pappa, men i år har jag tröttnat för mycket på att flytta rundor och även om jag saknar mamma som fasen när jag inte är hos henne så orkar jag inte bo så långt ifrån alla jag känner och hela mitt liv som är stationerat här i Skåne. (Mamma bor utanför Sölvesborg)

Jag kan ju inte berätta för mycket om min barndom eller min familj eftersom att dom frågorna kommer på andra dagar, så det finns inte så mycket att säga om mitt tidigare liv på den här frågan. Jag gick Samhällsprogrammet med inriktning språk på Söderportsgymnasiet där jag faktiskt stormtrivdes. Jag älskar språk så även om jag var extremt skoltrött under hela gymnasietiden så tyckte jag om det mesta av utbildningen och klassen var världens bästa. Det är dom vännerna jag umgås med idag.

Som person så är jag oftast glad. Jag är den som skrattar åt allt hela tiden och alltid har ett leende på läpparna. (På tal om läppar så är jag extremt läppsylberoende) Jag kan vara rätt elak och slåss och vara allmänt bitchig, men mot dom som förtjänar det och dom jag tycker riktigt om är jag världens bästa vän. Jag är också lite lätt egotrippad, hehe. Jag har världens hemskaste temperament och kan växla mellan glad, rasande, ledsen, sur, ja vad som helst på bara några sekunder. Det har jag för övrigt ärvt från min kära mormor som skäller på allt och alla för ingenting haha.

Mitt liv i allmänhet just nu består av några dagars jobb i veckan som städerska på Trolle Ljungby Skola och Nymö Förskola (jag vill dock ha mer jobb, jobbar bara ca 20% nu!) men jag får också hoppa in som vikarie på skolan och dagiset när dom behöver mig. (Så i snitt jobbar jag väl mer än 20% för dom behöver mig rätt mycket, men ändå) Jag trivs verkligen där, det är världens bästa skola och underbara människor och barn. (fast barn är ju också människor, men ja ni fattar) När jag inte jobbar så umgås jag så mycket jag kan med mina underbara vänner och festar en del.

Det som också känns rätt viktigt att berätta om mig är att den senare delen av mina tonår så var jag världens Ola och E.M.D-fan. Jag åkte överallt och ingenstans för att se och träffa dom killarna och dom tog upp all min tid och pengar i flera år. Genom dom har jag fått massor av underbara minnen men också några av mina bästa vänner. Det var en period i mitt liv jag inte skulle byta bort mot något även om det var lite galet till och från. Men det var och kommer alltid vara en stor del av mig.
För att detta inte ska bli allt för långrandigt tror jag dock att jag avslutar här. Imorgon ska jag berätta om min första kärlek, oooooh spännande ;)


Bilden är från förra sommaren i Göteborg, men det är så jag, glad och galen! :)

30-dagarslistan

Tja, en massa bloggare gör den ju nu så jag tänkte att varför inte? Det låter ju roligt. Det går ut på att man berättar en sak per dag så har man något att skriva om i 30 dagar. Jag har hittat några olika såna listor men jag blandade ihop dom lite för att få till en lista som jag tyckte var bättre. Så om jag kör igång idag blir den sista dagen på nyårsafton. Coolt va? Haha, nej men här kommer listan:

Dag 01 – Presentera mig själv
Dag 02 – Min första kärlek 
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – En sak ni inte vet om mig 
Dag 05 – Vad är kärlek? 
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän 
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Vad jag vill göra innan jag dör
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Min barndom
Dag 15 – Mina drömmar 
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne 
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Någon som har en stor inverkan på mig
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta 
Dag 25 – En första 
Dag 26 – Mina rädslor 
Dag 27 – Min favoritplats 
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 - Min favoritlåt
Dag 30 - Den största händelsen under 2010

Jag borde verkligen gå och byta om eller nått..

Ska för fasen köra och jobba så fort Gunni kommer hem med bilen. Det hade jag glömt lite lätt. Har jag gjort NÅNTING jag borde idag? Svar: Nej. 
Aja, det är en ny dag imorgon.
- E

Hej nya bloggdesignen!

Tja gott folk.
Torsdag idag då. Tanken var att jag skulle städa mitt rum typ direkt när jag vaknade... Istället tränade jag lite, kollade på tv och gjorde om min bloggdesign. Som det kan bli va! Får kanske gå upp och ta tag i den där jävla städningen snart då... Måste duscha också, det har jag inte heller orkat göra.. Och äta lunch.
Menmen, bloggdesignen då! Jag ska göra om headern sen och fixa lite mer, men basically såhär fick den bli, hehe.
Kommentera mera gott folk!
Love.
- E

För jag har hittat nyårsklänning! :)

Ja, jag kanske skulle blogga lite om Angelicas och mina bravader i den stora insnöade staden Kristianstad?
Sachse hämtade i alla fall mig runt tolv och så fick vi krypköra in till stan tack vare det UNDERBARA vädret. Knallade in på H&M där jag direkt hittade min nyårsklänning. Jag har kollat på den klänningen förut men orkade inte prova den då, och den är inte sådär WOOOOW som jag ville att min nyårsklänning skulle vara. Men ju mer jag funderade på det så bestämde jag mig för att det nog blir den på nyår. Jag hade liksom tänkt köpa den i vilket fall som helst och ja, let's face it, mitt nyårsklänningsletande har ju gått lite sådär.

Vi gick x antal varv i stan för att kolla på allt vi kan tänkas behöva till denna stora afton som infinner sig om 30 dagar. Vi har praktiskt taget planerat upp heeela nyår hela dagen, haha. I alla fall så hittade vi en del och sen gick vi upp på Clas Ohlson och köpte en ny datorsladd till min kära Egon, så nu använder jag min laptop igen, WOHOOOO!!! Till lunch åt vi såklart på donken också och firade den underbara ostburgaren.

Efter vår femte runda i alla affärer blev det dock dags att åka hemåt, Angelica släppte av mig hemma och så satte jag igång min dator. Tro fan att jag hade glömt lösenordet till den!!!!! Tog säkert en timme innan jag ens kom in på datorn... Smidigt Emma, verkligen! Sen dess har jag bara ätit, kollat på tv och bråkat med internet.
Hoppas ni har en fin onsdagskväll kära läsare.
Love.
- E

Angelica och jag firar cheeseburgarens dag...

foto0991 (MMS)

Angelica och jag firar cheeseburgarens dag! :)


1 December 2010

Bara en månad kvar av det här året, helt sinnessjukt.
Det har sure as hell varit ett galet och händelserikt år. Förstår inte ens allt som hänt, det är lite för mycket att ta in. Men jag gillar mitt liv. I år har det varit rätt annorlunda men... det har varit ett bra år! Får väl göra min årliga årsresumé sen runt nyår antar jag!

Idag vaknade jag aaalldeles för tidigt, kunde inte somna om. Gick ner och kollade på tv och vilade ett tag innan jag käkade frukost. Om några timmar kommer Angelica och hämtar mig så ska vi in till stan. Det är ju cheeseburgarens dag idag (facebook haha) så vi ska käka cheese och kolla i lite affärer och sånt. Jag har dessutom planer på att ÄÄÄÄNTLIGEN köpa ny sladd till min laptop! Haha! Var ju inte en dag för tidigt.
Nämen nu ska jag fylla på mitt kaffe och sen se ifall jag hinner träna lite innan jag blir hämtad :)
Puss!
- E 

RSS 2.0